Debatt Dagens Industri: Boekonomin är Sovjetisk

1995-2015 har byggkostnaderna ökat tre gånger mer än konsumentpriserna. Bostadssubventionerna är nu lika stora som andel av BNP som de var då de avvecklades under 1990-talets början och regeringen har tappat kontrollen över kostnaderna. En rad argument talar för att de sovjetliknade subventionerna bör avvecklas och partierna bör snarast återuppta de bostadssamtal som har tystnat, skriver Dan Andersson.

Priset på en kvadratmeter ny bostadsrätt i storstadsområden har ökat med 171 procent perioden 1998-2014. Som jämförelse ökade arbetskostnaden i byggsektorn med 67 procent. Om inte subventioner drivit upp kostnaden för nya bostadsrätter i Stockholmsregionen skulle priset vara en miljon kronor lägre.

Under 1990-talet början avvecklades de statliga bostadssubventionerna för att de belastade statsfinanserna – nu är de lika stora som andel av BNP som då. Men nu riktas subventioner mot det befintliga beståndet, inte mot byggande av nya bostäder. De riktas mot hushåll som har en hög betalningsförmåga och som inte är priskänsliga. Det leder till både för få nya och till för dyra bostäder. Regeringen har inte kontroll över subventionerna. Statens kostnad för ränteavdraget var 16 miljarder kronor 2016 och den fördubblas till år 2021 enligt Ekonomistyrningsverket.

Läs hela artikeln här

Annonser

Recension i Aftonbladet av ”Eget hem åt alla”

Inkomsterna har i två decennier halkat efter bostadspriserna. Det har lett till en situation där ungefär en tredjedel av Sveriges hushåll inte har möjlighet att ta ett normalt bostadslån. De utlämnas i stället till en kamp om ett minskande antal hyresrätter till allt högre priser. Andra tvingas ta skyhöga lån för att få tak över huvudet: de hyr pengar i stället för bostad. Med det tar de också risken för att värdet på hus och lägenheter kan falla vid en bostadskrasch.

Det här och orsakerna bakom är ämnet för Dan Anderssons bok Eget hem åt alla. LO:s tidigare chefsekonom gör en stor poäng av att det finns en boendeform – hyresrätten – som motverkar dessa problem. Men att det sedan 1990-talet bedrivits en aktiv politik för att gynna eget ägande av bostaden. Avdrag ges för räntor, reparationer och underhåll; fastighetsskatten har avskaffats. Välbemedlade människor med dyra hus är vinnarna bakom denna uppochnervända fördelningspolitik.

Vi pratar inte om några småpengar. Skattesubventioner till det ägda boendet uppskattades till 65 miljarder 2015, en kostnad som förväntas öka. Som andel av BNP, påpekar Andersson, motsvarar detta de statliga utgifterna för bostadspolitiken som fördes innan privatiseringsvågen inleddes i början av 90-talet.

Läs hela recensionen här

Krönika Skånska Dagbladet – I vilket Europa vill vi leva?

EU ge­nom­går en smärt­sam för­ändring. Ung­ern ac­cep­terar inte själv­stän­diga uni­ver­si­tet. Polen to­le­rerar inte obe­ro­en­de jour­na­lister. Ru­mä­ni­en plågas av kor­rup­tion. I Polen, Ung­ern, Grek­land, Frank­ri­ke, Ös­ter­ri­ke, Ne­der­län­der­na, Tysk­land, Dan­mark, Norge och Sve­ri­ge har hö­ger­po­pu­lis­tiska par­tier vuxit sig starka. EU är fun­da­men­talt oenigt om an­svaret för flyk­ting­po­li­tiken. Stor­bri­tan­ni­en lämnar EU. Där­för be­hövs ett svar på frå­gan Vil­ket Eu­ro­pa vi vill ha? Här är mitt svar:

I nord­väst­ra Eu­ro­pa föddes upp­lysnings­tanken. Den in­ne­bär att sam­tal och be­slut ba­seras på ra­tio­na­li­tet och fak­ta, inte främst fö­re­ställ­ningar och käns­lor. Uni­ver­si­tets och tid­ningars fri­het skyddas lik­som par­tiers och fack­fö­re­ningars. Kul­turen är fri. Upp­lysnings­tanken in­ne­bär roll­de­lning. Religion är en pri­vat­sak och det of­fent­liga livet är fritt från re­li­gi­on.

Re­li­gi­ons­fri­het är själv­klar, lik­som att un­der­visningen är helt se­ku­lär.
I Eu­ro­pa föddes idén om rätts­staten, land sty­rs med lagar stiftade av folk­valda me­dan ju­rister dömer.
Eu­ro­pa ska byggas på tek­niska och eko­no­miska fram­steg så att stan­darden stiger för alla. Det in­ne­bär fler jobb med höga krav på kun­skaper och fort­satt fär­re jobb med låga krav. Alla in­di­vider ska rustas med ka­pa­ci­tet för att vara så­väl full­vär­dig ar­bets­kraft som med­bor­ga­re. Mo­der­ni­tet är att re­du­cera ma­nu­ella an­sträng­ningar i ar­be­tet och er­sätta med tek­nik och kun­skaper.

Läs hela krönikan här

Seminarium: Hyresgästföreningen – en skattepolitik för framtidens hem

Tid: 7 april klockan 12.00-13.00 (lunch 11.30)

Plats: IVA Konferenscenter, Grev Turegatan 16, Stockholm

Anmälan: seminarium@hyresgastforeningen.se

(ange ”lunchseminarium” i ämnesraden)

Hur påverkar dagens skattesystem bostadsmarknaden och vad behöver framtidens skattereform innehålla för att komma till rätta med problemen vi ser idag?

Den 7 april bjuder Hyresgästföreningen in till lunchseminarium om framtidens skattepolitik med fokus på boende. Dan Andersson presenterar sin nya bok ”Eget hem åt alla – Så löser vi bostadskrisen” som beskriver hur dagens ägarpolitik skapat skattemässiga skevheter mellan boendeformerna vilka får långtgående konsekvenserna för samhälle, individer och företag. På plats för efterföljande diskussion finns ekonomer, branschaktörer, riksdagsledamöter och ministrar från förr.

Läs om seminariet här

Seminarium LO: Tudelningen på arbetsmarknaden

Dag: måndag 3 april
Tid: kl. 09.00-11.00
Plats: LO-kansliet, Barnhusgatan 18, Stockholm

Tudelningen på arbetsmarknaden

Tudelningen har satts i blixtbelysning av de senaste årens höga flyktinginvandring. LO har därför presenterat en ny modell för förbättrad etablering på svensk arbetsmarknad – Utbildningsjobb. LO arrangerar nu ett expertseminarium där deltagarna ger sin syn på vilken policy som är relevant för att hantera tudelningen på arbetsmarknaden.

Medverkande:

Therese Guovelin, förste vice ordförande LO
Torbjörn Hållö, LO-ekonom
Per-Arne Andersson, Sveriges Kommuner och Landsting, chef utbildning och arbetsmarknad
Annika Sundén, analyschef Arbetsförmedlingen
Lars Calmfors, professor och ordförande i Arbetsmarknadsekonomiska rådet
Dan Andersson, ekonom och tidigare LOs chefsekonom

Läs om seminariet här

Krönika Skånska Dagbladet: Polisen är demokratins skydd

Har staten kon­troll över brotts­lig­heten? Nja, det bero på var du bor. Det finns en trend i väst­världen att fär­re blir ut­satta vålds­brott. Vi blir fred­ligare och slår mer säl­lan till an­dra. I Sve­ri­ge kan vi titta på ut­vecklingen 2006-2015.
I Skåne var det 2015 16,9 pro­cent som var ut­satta för brott mot en­skild per­son (miss­han­del, hot sex­u­al­brott, rån el­ler tra­kas­se­rier). Det är inte en ned­gång se­dan 2006 då det var 16.1 pro­cent. I Sve­ri­ge är de brotts­ut­satta, en­ligt de­fi­ni­tionen ovan, 13,3 pro­cent har inte hel­ler minskat un­der tio år.

Det po­si­tiva är att ut­satta för egen­doms­brott är läg­re. Det be­ror bl a på att allt­fler bilar har sä­kra lås. I Skåne är det dock fler än i ri­ket som blir ut­satta för des­sa brott un­der ett år. Det är sam­ti­digt långt fär­re i Norr­land som blir ut­satta för brott mot en­skild per­son jäm­fö­rt med Skåne el­ler Stock­holm. Staten inte kan ga­ran­tera alla i hela landet lik­vär­dig trygg­het.

Läs hela krönikan här

Krönika Skånska Dagbladet: SD-sym­pa­ti­sörer tänker som S

Lands­för­rä­da­re är de sve­ri­ge­de­mo­krater som i USA-me­dia kri­ti­serar Sve­ri­ge. Det tyc­ker Sven Me­lan­der (SvD 5/3). Socialdemokraterna är stressade av SD:s bild av Sve­ri­ge. Mot­me­dlet är att so­ci­al­de­mo­kraterna visar en tro­vär­dig Sve­ri­ge­bild. För det finns inte en bild av Sve­ri­ge. Bilden av verk­lig­heten be­ror på var vi bor och hur vi bor, om vi jobbar och med vad vi jobbar och in­di­videns ål­der och hälsa samt det so­ci­ala nät­verket. Ge­nom­snittet vil­se­leder bilden av verk­lig­heten.

Par­ti­sy­stemet är i oba­lans och inte i takt med väl­ja­rnas vär­der­ingar visar stats­ve­ta­rna vid Gö­te­borgs uni­ver­si­tet. Staten sam­ar­betade ti­digare med parterna, facket och ar­bets­gi­va­rna, så att de­ras in­tres­sen vägdes in i po­li­tiken.

Läs hela krönikan här