Stig-Björn Ljunggren skriver om Tak för Fattigdom

Allt detta borde diskuteras lite mer ingående, utöver de partipolitiska oförskämdheterna vi hittills fått höra. Och några försöker. En viktig bok om hur omställningen på arbetsmarknaden måste tas på allvar är Dan Anderssons ”Tak för fattigdom– Så skyddar vi demokratin” (Hjalmarson & Högberg Förlag).

Boken är mycket inspirerande och snuddar vid en frågeställning som blivit elefanten i rummet – den finns där men det är besvärligt att tala om: Nämligen att det ökade utbudet av arbetskraft kommer att pressa ner hela lönebilden. Eller leda till ett samhälleligt sönderfall om inte arbetsmarknaden öppnas upp för fler.

Fackföreningarna är ju organi­sationer som bildats för att minska utbudet av arbetskraft, så att det därigenom blir anständiga anställningsvillkor. Detta gick att kämpa sig fram till i ett läge när näringslivets organisationsstruktur tillät kartellbildning för arbetskraften.

Men frågan är om dessa förutsättningar nu förändrats?

Och om alternativet, att allt fler lever på välfärdsstatens bekostnad utan att kunna bidra med finans­ieringen, är högproblematiskt?

Dan Andersson försöker identifiera problemen men också skissa på lösningar, exempelvis att politikerna bör sätta upp mål för hur många fattiga vi accepterar. Och självfallet hålla detta antal så lågt som möjligt.

Läs Artikeln här

 

Annons