Ny rapport: Tillbaka till framtiden

Den svenska statsskuldens andel av bruttonationalprodukten har mer än halverats på mindre än två decennier under hurrarop från politiker och ekonomer. Men är det verkligen rätt att jubla så mycket över att det offentlig- finansiella kapitalet utvecklats väl? En ekonomis livskraftighet beror ju på så mycket mer, till exempel på att det finns en utbyggd infrastruktur och bostäder på orter där det efterfrågas arbetskraft, att människor är välutbildade och har de kompetenser som efterfrågas på arbetsmarknaden, att det finns en fungerande rättsstat, tillit mellan människor och mycket mera. Även dessa företeelser kan beskrivas som kapital: realkapital, humankapital, institutionellt kapital och socialt kapital.

Det finns många indikationer på att Sverige inte har förvaltat dessa kapital lika bra som det offentlig-finansiella. Det rapporteras flitigt om förseningar i trafiken, brist på bostäder och fallande skolresultat hos svenska elever.

Hur kommer det sig att dessa kapital utvecklats sämre än det offentlig-finansiella? I denna rapport till projektet Full sysselsättning och solidarisk lönepolitik, skriven av LOs före detta chefsekonom Dan Andersson och LO-ekonomen Sebastian de Toro, framförs att en tänkbar orsak är att de här kapitalen inte mäts och redovisas på ett systematiskt sätt.

 

Läs ”Tillbaka till framtiden” här

Annons