Debatt Dagens Industri: Boekonomin är Sovjetisk

1995-2015 har byggkostnaderna ökat tre gånger mer än konsumentpriserna. Bostadssubventionerna är nu lika stora som andel av BNP som de var då de avvecklades under 1990-talets början och regeringen har tappat kontrollen över kostnaderna. En rad argument talar för att de sovjetliknade subventionerna bör avvecklas och partierna bör snarast återuppta de bostadssamtal som har tystnat, skriver Dan Andersson.

Priset på en kvadratmeter ny bostadsrätt i storstadsområden har ökat med 171 procent perioden 1998-2014. Som jämförelse ökade arbetskostnaden i byggsektorn med 67 procent. Om inte subventioner drivit upp kostnaden för nya bostadsrätter i Stockholmsregionen skulle priset vara en miljon kronor lägre.

Under 1990-talet början avvecklades de statliga bostadssubventionerna för att de belastade statsfinanserna – nu är de lika stora som andel av BNP som då. Men nu riktas subventioner mot det befintliga beståndet, inte mot byggande av nya bostäder. De riktas mot hushåll som har en hög betalningsförmåga och som inte är priskänsliga. Det leder till både för få nya och till för dyra bostäder. Regeringen har inte kontroll över subventionerna. Statens kostnad för ränteavdraget var 16 miljarder kronor 2016 och den fördubblas till år 2021 enligt Ekonomistyrningsverket.

Läs hela artikeln här

Krönika Skånska Dagbladet – I vilket Europa vill vi leva?

EU ge­nom­går en smärt­sam för­ändring. Ung­ern ac­cep­terar inte själv­stän­diga uni­ver­si­tet. Polen to­le­rerar inte obe­ro­en­de jour­na­lister. Ru­mä­ni­en plågas av kor­rup­tion. I Polen, Ung­ern, Grek­land, Frank­ri­ke, Ös­ter­ri­ke, Ne­der­län­der­na, Tysk­land, Dan­mark, Norge och Sve­ri­ge har hö­ger­po­pu­lis­tiska par­tier vuxit sig starka. EU är fun­da­men­talt oenigt om an­svaret för flyk­ting­po­li­tiken. Stor­bri­tan­ni­en lämnar EU. Där­för be­hövs ett svar på frå­gan Vil­ket Eu­ro­pa vi vill ha? Här är mitt svar:

I nord­väst­ra Eu­ro­pa föddes upp­lysnings­tanken. Den in­ne­bär att sam­tal och be­slut ba­seras på ra­tio­na­li­tet och fak­ta, inte främst fö­re­ställ­ningar och käns­lor. Uni­ver­si­tets och tid­ningars fri­het skyddas lik­som par­tiers och fack­fö­re­ningars. Kul­turen är fri. Upp­lysnings­tanken in­ne­bär roll­de­lning. Religion är en pri­vat­sak och det of­fent­liga livet är fritt från re­li­gi­on.

Re­li­gi­ons­fri­het är själv­klar, lik­som att un­der­visningen är helt se­ku­lär.
I Eu­ro­pa föddes idén om rätts­staten, land sty­rs med lagar stiftade av folk­valda me­dan ju­rister dömer.
Eu­ro­pa ska byggas på tek­niska och eko­no­miska fram­steg så att stan­darden stiger för alla. Det in­ne­bär fler jobb med höga krav på kun­skaper och fort­satt fär­re jobb med låga krav. Alla in­di­vider ska rustas med ka­pa­ci­tet för att vara så­väl full­vär­dig ar­bets­kraft som med­bor­ga­re. Mo­der­ni­tet är att re­du­cera ma­nu­ella an­sträng­ningar i ar­be­tet och er­sätta med tek­nik och kun­skaper.

Läs hela krönikan här

Krönika Skånska Dagbladet: Polisen är demokratins skydd

Har staten kon­troll över brotts­lig­heten? Nja, det bero på var du bor. Det finns en trend i väst­världen att fär­re blir ut­satta vålds­brott. Vi blir fred­ligare och slår mer säl­lan till an­dra. I Sve­ri­ge kan vi titta på ut­vecklingen 2006-2015.
I Skåne var det 2015 16,9 pro­cent som var ut­satta för brott mot en­skild per­son (miss­han­del, hot sex­u­al­brott, rån el­ler tra­kas­se­rier). Det är inte en ned­gång se­dan 2006 då det var 16.1 pro­cent. I Sve­ri­ge är de brotts­ut­satta, en­ligt de­fi­ni­tionen ovan, 13,3 pro­cent har inte hel­ler minskat un­der tio år.

Det po­si­tiva är att ut­satta för egen­doms­brott är läg­re. Det be­ror bl a på att allt­fler bilar har sä­kra lås. I Skåne är det dock fler än i ri­ket som blir ut­satta för des­sa brott un­der ett år. Det är sam­ti­digt långt fär­re i Norr­land som blir ut­satta för brott mot en­skild per­son jäm­fö­rt med Skåne el­ler Stock­holm. Staten inte kan ga­ran­tera alla i hela landet lik­vär­dig trygg­het.

Läs hela krönikan här

Krönika Skånska Dagbladet: SD-sym­pa­ti­sörer tänker som S

Lands­för­rä­da­re är de sve­ri­ge­de­mo­krater som i USA-me­dia kri­ti­serar Sve­ri­ge. Det tyc­ker Sven Me­lan­der (SvD 5/3). Socialdemokraterna är stressade av SD:s bild av Sve­ri­ge. Mot­me­dlet är att so­ci­al­de­mo­kraterna visar en tro­vär­dig Sve­ri­ge­bild. För det finns inte en bild av Sve­ri­ge. Bilden av verk­lig­heten be­ror på var vi bor och hur vi bor, om vi jobbar och med vad vi jobbar och in­di­videns ål­der och hälsa samt det so­ci­ala nät­verket. Ge­nom­snittet vil­se­leder bilden av verk­lig­heten.

Par­ti­sy­stemet är i oba­lans och inte i takt med väl­ja­rnas vär­der­ingar visar stats­ve­ta­rna vid Gö­te­borgs uni­ver­si­tet. Staten sam­ar­betade ti­digare med parterna, facket och ar­bets­gi­va­rna, så att de­ras in­tres­sen vägdes in i po­li­tiken.

Läs hela krönikan här

Krönika Skånska Dagbladet: Sju skäl för mindre marknad

Våra ge­men­samma me­del ska gå till det som de är till för. Det skrev Magnus Alm och Bir­git­ta Alm­roth, ord­fö­ran­de och vice ord­fö­ran­de för LO-dis­triktet i Skåne för­ra vec­kan i ett de­batt­in­lägg på Dagens Arena. Det me­nar att det är hu­vud­löst att läg­ga Il­mar Ree­pa­lus ut­redning om tak för vinsterna åt si­dan och nu börja om. LO i Stock­holm fö­re­språkar väl­färd utan vinster och inte utan or­sak. Här är pro­blemen:

Läs hela krönikan här

Krönika Skånska Dagbladet: Så på­verkar Trump Sve­ri­ge

Vad be­tyder en ny pre­si­dent i USA för Sve­ri­ges och din ekonomi? Ökade rän­tor och eko­no­misk osäkerhet.
Det vi känner till om Trumps eko­no­misk po­li­tik är föl­jan­de: In­komst­skatten samt bo­lags­skatten sän­ks. Skatten på fas­tig­heter av­skaffas. Det kommer att minska de of­fent­liga in­täkterna med myc­ket stora be­lopp, 2,6-3,9 tril­joner dol­lar. Det är allt­så drygt tre mil­joner mil­joner dol­lar. Skatten för in­di­vider sän­ks till som högst 33 pro­cent. I Sve­ri­ge be­ta­lar nå­gra väl över 50 pro­cent.

Den tred­je­del som tjänar min­st får som ome­del­bar ef­fekt kring en pro­cent hög­re in­komst. Den ti­on­del som tjänar mest får 15 pro­cent. Den övers­ta pro­centen får 22 pro­cent.
Tanken är att läg­re mar­gi­nal­skatt för ar­be­te och ka­pi­tal ska göra att det lönar sig mer att ar­beta och att in­ve­stera. Skatten för bo­lag sän­ks från 35 till 15 pro­cent. Det kommer att öka in­ves­te­ringarna.

Läs hela krönikan här

Krönika Skånska Dagbladet: Av­gör Berlin Eu­ro­pas öde?

Flera vik­tiga val i Eu­ro­pa un­der 2017 kommer att sty­ra vår nära fram­tid. Frank­ri­ke väljer ny pre­si­dent ef­ter so­cia­listen Fran­çois Hol­lan­de. Tysk­land väljer ett nytt par­la­ment och prövar för­bunds­kans­ler An­ge­la Merkels för­troende. Ne­der­län­der­na har ock­så ett val i år.
In­tres­set för va­len är stort där­för att det i flera länder finns starka hö­ger­po­li­tiska re­ak­tioner. Tyd­ligast i Frank­ri­ke med Marine Le Pen som le­da­re för Front National. Men ock­så i Ne­der­län­der­na med Geert Wilders som le­da­re för Folk­par­ti­et för fri­het och de­mo­kra­ti.

Läs krönikan här

Krönika Skånska Dagbladet: Tål­mo­diga ska sty­ra sko­lan

Är du född ti­digt el­ler sent på året? Fanns det många böcker i ditt barn­doms­hem? Hade dina för­äl­drar hög­sko­le­ut­bild­ning? I den bästa av världar ska svaren på de frå­gorna inte sty­ra elevens fram­tid men gör det allt mer och det är inte rim­ligt.
Det är helt sjukt, säger Mal­mö Redhawks sport­chef på ung­doms­si­dan Roger Öhman. Hans upp­rörd­het be­ror på in­sikten att i ung­doms­id­rotten har det be­ty­del­se när på året del­ta­ga­rna är födda. Trots vet­skapen om pro­ble­ma­tiken gynnar den pre­sti­ge­lad­dade tur­neringen TV-pucken fort­farande spe­la­re som är födda un­der årets första må­nader.

Vux­en­värl­den måste ta hän­syn till ung­domars olika för­ut­sätt­ningar för att de ska komma till sin rätt. Eleverna kan inte välja sina för­äl­drar el­ler när på året de föds. Där­för är det all­var­ligt att ”sko­lan har blivit säm­re på att kom­pen­sera för elevens so­ci­ala bak­grund” en­ligt Skol­verkets chef Mi­ka­el Halápi för­ra vec­kan att svenska sko­lor pre­sterar säm­re än många an­dra länder. Minskad lik­vär­dig­het mel­lan sko­lor är en för­klaring till att Sve­ri­ge halkat ef­ter. Lik­vär­diga sko­lor leder till hög­re sys­sel­sättning och in­komster efter­som det ger många till­räck­lig kun­skaper. Det bromsar inte duk­tiga elever för det är inte en be­gränsad kun­skap som ska för­delas.

Läs hela krönikan här

Krönika Skånska Dagbladet: Vad lär Löfven av Trumps vinst?

Bryr sig ame­ri­kaner inte om Trumps kons­tig­heter? Jo, det visar sig att bara 42 pro­cent av Do­nald Trumps väl­ja­re var starkt för honom jäm­fö­rt med att 53 pro­cent av Hil­la­ry Clintons väl­ja­re var starkt för hen­ne, vil­ket inte hel­ler im­po­nerar. Trumps väl­ja­re var be­kym­rade över an­nat än Trump.
Var det vita arga män som gav Trump vinsten? Väl­ja­rna kan delas in ef­ter fyra kri­te­ri­er; kön, in­komster, ut­bildning och et­ni­ci­tet.Vita män med kort ut­bildning och med in­komster vid el­ler un­der snittet är inte i ma­jo­ri­tet och styr inte va­len. Att hävda att vita ar­betar­män var or­sak till att Trump blev pre­si­dent visar på för­domar om ar­be­ta­re.

Läs hela artikeln här

Krönika Skånska Dagbladet: Kan vi lära av Holland?

 

Det om­rå­de i Eu­ro­pa som till ut­se­en­det mest liknar Skåne är Holland. Inte så myc­ket större men med 20 mil­joner in­vå­na­re och bara 64 mil, få­gel­vä­gen, från Mal­mö. Lik­heten med Holland ger an­led­ning till re­flek­tioner. Holland har, lik­som de nor­diska länderna, pro­por­tio­nella val. För­delen är att opi­ni­onen blir väl re­pre­sen­terad. Svag­heten är många par­tier i be­slutande för­sam­lingar.

Fyra sa­ker förenar oss: Pro­te­stan­tisk re­li­gi­on som stödjer in­di­vi­du­a­lism. Pro­por­tio­nella val som gynnar nya par­tier, Holland saknar dess­utom vår fyra­pro­cent­spärr. Hög an­del in­vandrad be­folkning, ofta med mus­limsk bak­grund. Hö­ger­po­pu­lis­tiska par­tier som utmanar ex­i­sterande par­tier.

Läs hela krönikan här