Krönika Skånska Dagbladet: The­re­sa May ändrar spel­planen

Det är inte den ung­erska folk­om­röstningen, inte hel­ler den auk­to­ri­tära ut­vecklingen i Polen el­ler risken att Trump vinner va­let om en månad, som främst ska oroa, även om det­ta själv­klart är syn­ner­li­gen all­var­ligt. Det mest dra­ma­tiska är att The­re­sa May, pre­mi­är­mi­nis­ter i Stor­bri­tan­ni­en, på den kon­ser­va­tiva par­ti­kon­gressen för­ra vec­kan sa: ”Låt oss göra en sak klar. Vi lämnar inte EU för att där­ef­ter ge upp kon­trollen över in­vandringen igen.” Den kon­ser­va­tiva rege­ringen kommer inte ac­cep­tera ett av­tal med EU som in­ne­bär att landet måste ac­cep­tera fri rör­lig­het.

Läs hela krönikan här

AiP: Många ismer – var finns Socialdemokraterna?

Socialdemokratin är internationalistisk. Det innebär samverkan mellan stater och solidaritet mellan folk. Sveriges stöd för FN och strävan efter en plats i säkerhetsrådet är ett uttryck för vilja till samverkan och internationalism, skriver Dan Andersson.

 

Det finns knappast en unik svensk kultur. Svensk folkmusik är till stor del import från andra länder. Däremot skiljer sig Sverige, liksom Norden, i ett antal avseenden från omvärlden och det beror på mindre inkomstspridning än i andra länder. Det finns ingen unik svensk folkkaraktär men värderingarna sticker ut genom att individer har högre tilltro till andra människor.

Läs artikeln här

Krönika Skånska Dagbladet: Vad vill Birgitta Ohlsson?

Striden kring liberalen Birgitta Ohlsson handlar inte främst om henne eller partiledaren Jan Björklund. Problemet är större än så. Väljarflykten. Och att färre stöder mittfåran i svensk politik.

‘Av riksdagspartierna var det Folkpartiet som hade svårast att behålla 2010 års väljare (endast 42 procent av väljarna 2010 röstade även på partiet 2014).” (Flytande väljare. SCB)
Jämfört med valet 2014 vinner Liberalerna fram till maj sympatisörer från Socialdemokraterna, 0,6 procent, från Miljöpartiet 0,3 procent och från Kristdemokraterna 0,2. procent. Men Liberalerna har tappat 0,6 procent till Moderaterna och 0,2 till Sverigedemokraterna och står still på 6,1 procent. (PSU. SCB.)

 

Läs hela krönikan här

Krönika Skånska Dagbladet: Demokrati och revision

Det som gör att människor är tillfredsställda med livet i ett land är inte en önskad religion, eller ens jämlikhet, utan att offentlig verksamhet är baserad på effektivitet och opartiskhet samt att tjänstemännen inte är korrupta. Det visar forskning vid Göteborgs universitet.Barn som spelar t.ex. fotboll lär sig att domarens roll är central, denne ska inte komma från motståndarlaget. Domaren får inte ens misstänkas att vara jävig och partisk. Saklighet och objektivitet är avgörande för allmänhetens förtroende för offentlig förvaltning.

Läs hela krönikan här

Krönika Skånska Dagbladet: Be­gränsa plikten att hjälpa

Ska tig­ge­ri för­bjudas? De so­ci­al­de­mo­kra­tiska mi­nis­trarna Ardalan Shekarabi och Ylva Johansson vill ut­reda frå­gan. Det är bra att de vågar säga nå­got, men för­bud leder tankarna åt fel håll. Det leder till un­der­skattning av det so­ci­ala pro­blemet med rör­lig­het mel­lan länder.

Läs hela krönikan här

Krönika Skånska Dagbladet: Brexit be­rodde på orättvisorna

United (förenade) Kingdom finns inte mer. Det blev ett Brexit och det är nu mer rätt att tala om det de­lade (Divided Kingdom).
I Eng­land norr om London, i La­bours starkaste fäs­ten, var val­del­ta­gan­det re­kord­stort och ut­trä­de ur EU fick en stor ma­jo­ri­tet av rösterna.

London och syd­ost om London röstade i vissa om­rå­den 70-75 pro­cent för att stanna i EU. Skottar vill ab­so­lut inte lämna EU. Stor­bri­tan­ni­en klövs geo­gra­fiskt.
En­ligt en un­der­sökning ville 74 pro­cent av väl­ja­re un­der 29 år att Stor­bri­tan­ni­en skulle vara kvar i EU. Unga britter röstade för att stanna men det var få unga som röstade. Britterna de­lade upp sig ef­ter geo­gra­fi, ål­der och in­komst.

Läs hela krönikan här

 

AiP: Gränskontroller eller jobben – sympatierna för SD minskar

LO-män återvänder nu till Socialdemokraterna. Förra senvåren sympatiserade bara 38,5 procent med Socialdemokraterna och hela 31,5 procent gav sitt stöd till Sverigedemokraterna. Men i SCBs majundersökning 2016 har stödet i gruppen för SD minskat till 24,3 procent. S-sympatisörer har ökat till 45 procent.
I ”Så fick Sverigedemokraterna makt”, (redovisad i AiP 20140617) visar jag att det är tre faktorer som styr sympatierna för SD. Två faktorer rör livsvillkoren i kommuner och valdistrikt. Det är konkurrens om knappa resurser som jobb. För det andra ekonomisk marginalisering, det vill säga låga inkomster. Den tredje faktorn är intolerans och ovilja att acceptera invandring.

En del tolkar det som att det är arbetarmännens värderingar och efterfrågan på politik som ökat stödet för SD. Forskningen visar att det är utbudet av politik och den verklighet väljarna möter som förändrats, inte så mycket efterfrågan på högerpopulism.

Läs artikeln här

 

DI Debatt: Sverige behöver ett nytt budgetsystem

Finanspolitiken står inför större vägval än bara om överskottsmålet ska ersättas med ett balansmål. För att det ska bli tydligt vilka prioriteringar som är bäst för Sverige behöver statsbudgeten få också en balansräkning, anser Dan Andersson och Sebastian de Toro.

Under de senaste dagarna har debatten om de offentliga finansernas skick blossat upp på nytt. Diskussionen har dock ett fundamentalt problem. Den utgår från att överskott i de offentliga finanserna är den viktigaste frågan för vår ekonomi. Vad resurserna används till och hur vårt samhälle utvecklas på lång sikt lyser med sin frånvaro.

I en ny rapport som publiceras i dag, ”Tillbaka till framtiden – hur en bättre redovisning av samhällets tillgångar och skulder kan höja Sveriges välstånd”, visar vi att dagens budget- och redovisningssystem är fel utformat för att ge politiker och allmänhet korrekt information om hur det går för svensk ekonomi på lång sikt. BNP kan utvecklas kraftigt under några år samtidigt som arbetskraften slits ut. Statsbudgeten kan gå med överskott samtidigt som vägnätet faller samman eller skolresultaten störtdyker.

Läs hela artikeln här

Krönika Skånska Dagbladet: Eu­ro­pa på far­lig kurs

EU:s po­li­tik leder till kon­flikter mel­lan länder och grupper istäl­let för fred och sam­ar­be­te. Eu­ro­pa be­höver en ny dag­ord­ning med trygg­het och ut­veckling stället för kon­kur­rens och skill­nader.
Den 23 juni folk­om­röstar britterna om Stor­bri­tan­ni­ens med­lem­skap i Eu­ro­pe­iska uni­onen. Pre­mi­är­mi­nis­ter David Cameron ut­löste om­röstningen för att av­leda kri­tiken bland kon­ser­va­tiva väl­ja­re mot EU och den egna kon­ser­va­tiva po­li­tiken. Men ock­så för att minska stödet för det hö­ger­ra­di­kala starkt Europakritiska UK Inde­pen­dence Party (UKIP) med Ni­gel Far­age.

För­si­dans ”Bri­tain stronger in Eu­ro­pe” var för ett år se­dan i klar le­dning. Nu visar nå­gra un­der­sök­ningar på en ma­jo­ri­tet för nej­si­dans ”Vote to leave”. Flyk­ting­krisen och pro­blemet för euron ökar britters skep­sis mot det eu­ro­pe­iska pro­jektet me­nar tid­ningen The Economist.
EU-an­häng­a­re un­der­skattar ut­vecklingen i Tysk­land, där EU:s starkaste po­li­ti­ker An­ge­la Merkel för­lorar väl­ja­rnas stöd. De un­der­skattar vad som händer i Sve­ri­ge där allt­fler 65+ är oro­liga för sin trygg­het och på två år en­ligt SCB för­dubblat sitt stöd för SD.
Kri­tiken mot EU:s re­gler­ingar och ut­vidgning kommer inte främst el­ler bara från dem som ut­sätts för kon­kur­rens, från dem som av egen­in­tres­se är tvek­samma el­ler från in­vå­na­re med min­dre in­for­ma­tion och otrygga jobb. Om EU fun­gerade väl skulle de väl­in­for­me­rade EU-med­bor­ga­rna som stöder EU vara nöjda med ut­vecklingen. Så är det inte.

 

Läs hela krönikan här

Folkbladet debatt: Låga löner påverkar hälsan

FOLKBLADET DEBATT Shukria, Setareh, Zahra, Sima, Sakina och Azita är namn på Afghanska kvinnor. Hur deras liv utvecklas i Sverige bestämmer deras barns livsvillkor. Målsättningen bör vara att hälften av alla barn till asylflyktingar ska komma så långt sina studier att kan de bli antagna till en högskola eller universitet.

Jämställdhet är ett nav för samarbete mellan män och kvinnor. Det är också en förutsättning för en gemensam välfärd där både män och kvinnor ska finansiera sina egna kostnader för vård, skola, omsorg samt pension.

Folkpartiet har föreslagit sänkta löner genom startjobb för flyktingar. Jobbet ska ge 14-16 000 kronor månaden och arbetsgivaren behöver varken betala avtalade eller lagstiftade avgifter. Svenskt Näringsliv hävdar att det behövs vardagsjobb för att flera ska få arbete. Vardagsjobb betyder att de som har dessa jobb ska förenkla vardagen för de som har råd att köpa de tjänster som ska utföras. Det får som effekt att löner och villkor sänks för de som har likartade arbetsuppgifter. Det ökar samtidig löneutrymmet för de som högt avlönade jobb så att de får än mer pengar att förenkla sin vardag.

Löner på arbetsmarknaden fungera som stegar och sänks lönerna skapas nya pinnar långt under de som nu sätts via kollektivavtalen och förhandlingar. Vi tror att det är en dålig idé av tre skäl.

Läs hela artikeln här