Krönika Skånska Dagbladet: Tål­mo­diga ska sty­ra sko­lan

Är du född ti­digt el­ler sent på året? Fanns det många böcker i ditt barn­doms­hem? Hade dina för­äl­drar hög­sko­le­ut­bild­ning? I den bästa av världar ska svaren på de frå­gorna inte sty­ra elevens fram­tid men gör det allt mer och det är inte rim­ligt.
Det är helt sjukt, säger Mal­mö Redhawks sport­chef på ung­doms­si­dan Roger Öhman. Hans upp­rörd­het be­ror på in­sikten att i ung­doms­id­rotten har det be­ty­del­se när på året del­ta­ga­rna är födda. Trots vet­skapen om pro­ble­ma­tiken gynnar den pre­sti­ge­lad­dade tur­neringen TV-pucken fort­farande spe­la­re som är födda un­der årets första må­nader.

Vux­en­värl­den måste ta hän­syn till ung­domars olika för­ut­sätt­ningar för att de ska komma till sin rätt. Eleverna kan inte välja sina för­äl­drar el­ler när på året de föds. Där­för är det all­var­ligt att ”sko­lan har blivit säm­re på att kom­pen­sera för elevens so­ci­ala bak­grund” en­ligt Skol­verkets chef Mi­ka­el Halápi för­ra vec­kan att svenska sko­lor pre­sterar säm­re än många an­dra länder. Minskad lik­vär­dig­het mel­lan sko­lor är en för­klaring till att Sve­ri­ge halkat ef­ter. Lik­vär­diga sko­lor leder till hög­re sys­sel­sättning och in­komster efter­som det ger många till­räck­lig kun­skaper. Det bromsar inte duk­tiga elever för det är inte en be­gränsad kun­skap som ska för­delas.

Läs hela krönikan här

Krönika Skånska Dagbladet: Vad lär Löfven av Trumps vinst?

Bryr sig ame­ri­kaner inte om Trumps kons­tig­heter? Jo, det visar sig att bara 42 pro­cent av Do­nald Trumps väl­ja­re var starkt för honom jäm­fö­rt med att 53 pro­cent av Hil­la­ry Clintons väl­ja­re var starkt för hen­ne, vil­ket inte hel­ler im­po­nerar. Trumps väl­ja­re var be­kym­rade över an­nat än Trump.
Var det vita arga män som gav Trump vinsten? Väl­ja­rna kan delas in ef­ter fyra kri­te­ri­er; kön, in­komster, ut­bildning och et­ni­ci­tet.Vita män med kort ut­bildning och med in­komster vid el­ler un­der snittet är inte i ma­jo­ri­tet och styr inte va­len. Att hävda att vita ar­betar­män var or­sak till att Trump blev pre­si­dent visar på för­domar om ar­be­ta­re.

Läs hela artikeln här

Krönika Skånska Dagbladet: Kan vi lära av Holland?

 

Det om­rå­de i Eu­ro­pa som till ut­se­en­det mest liknar Skåne är Holland. Inte så myc­ket större men med 20 mil­joner in­vå­na­re och bara 64 mil, få­gel­vä­gen, från Mal­mö. Lik­heten med Holland ger an­led­ning till re­flek­tioner. Holland har, lik­som de nor­diska länderna, pro­por­tio­nella val. För­delen är att opi­ni­onen blir väl re­pre­sen­terad. Svag­heten är många par­tier i be­slutande för­sam­lingar.

Fyra sa­ker förenar oss: Pro­te­stan­tisk re­li­gi­on som stödjer in­di­vi­du­a­lism. Pro­por­tio­nella val som gynnar nya par­tier, Holland saknar dess­utom vår fyra­pro­cent­spärr. Hög an­del in­vandrad be­folkning, ofta med mus­limsk bak­grund. Hö­ger­po­pu­lis­tiska par­tier som utmanar ex­i­sterande par­tier.

Läs hela krönikan här

Krönika Skånska Dagbladet: The­re­sa May ändrar spel­planen

Det är inte den ung­erska folk­om­röstningen, inte hel­ler den auk­to­ri­tära ut­vecklingen i Polen el­ler risken att Trump vinner va­let om en månad, som främst ska oroa, även om det­ta själv­klart är syn­ner­li­gen all­var­ligt. Det mest dra­ma­tiska är att The­re­sa May, pre­mi­är­mi­nis­ter i Stor­bri­tan­ni­en, på den kon­ser­va­tiva par­ti­kon­gressen för­ra vec­kan sa: ”Låt oss göra en sak klar. Vi lämnar inte EU för att där­ef­ter ge upp kon­trollen över in­vandringen igen.” Den kon­ser­va­tiva rege­ringen kommer inte ac­cep­tera ett av­tal med EU som in­ne­bär att landet måste ac­cep­tera fri rör­lig­het.

Läs hela krönikan här

AiP: Många ismer – var finns Socialdemokraterna?

Socialdemokratin är internationalistisk. Det innebär samverkan mellan stater och solidaritet mellan folk. Sveriges stöd för FN och strävan efter en plats i säkerhetsrådet är ett uttryck för vilja till samverkan och internationalism, skriver Dan Andersson.

 

Det finns knappast en unik svensk kultur. Svensk folkmusik är till stor del import från andra länder. Däremot skiljer sig Sverige, liksom Norden, i ett antal avseenden från omvärlden och det beror på mindre inkomstspridning än i andra länder. Det finns ingen unik svensk folkkaraktär men värderingarna sticker ut genom att individer har högre tilltro till andra människor.

Läs artikeln här

Krönika Skånska Dagbladet: Vad vill Birgitta Ohlsson?

Striden kring liberalen Birgitta Ohlsson handlar inte främst om henne eller partiledaren Jan Björklund. Problemet är större än så. Väljarflykten. Och att färre stöder mittfåran i svensk politik.

‘Av riksdagspartierna var det Folkpartiet som hade svårast att behålla 2010 års väljare (endast 42 procent av väljarna 2010 röstade även på partiet 2014).” (Flytande väljare. SCB)
Jämfört med valet 2014 vinner Liberalerna fram till maj sympatisörer från Socialdemokraterna, 0,6 procent, från Miljöpartiet 0,3 procent och från Kristdemokraterna 0,2. procent. Men Liberalerna har tappat 0,6 procent till Moderaterna och 0,2 till Sverigedemokraterna och står still på 6,1 procent. (PSU. SCB.)

 

Läs hela krönikan här

Krönika Skånska Dagbladet: Demokrati och revision

Det som gör att människor är tillfredsställda med livet i ett land är inte en önskad religion, eller ens jämlikhet, utan att offentlig verksamhet är baserad på effektivitet och opartiskhet samt att tjänstemännen inte är korrupta. Det visar forskning vid Göteborgs universitet.Barn som spelar t.ex. fotboll lär sig att domarens roll är central, denne ska inte komma från motståndarlaget. Domaren får inte ens misstänkas att vara jävig och partisk. Saklighet och objektivitet är avgörande för allmänhetens förtroende för offentlig förvaltning.

Läs hela krönikan här

Krönika Skånska Dagbladet: Be­gränsa plikten att hjälpa

Ska tig­ge­ri för­bjudas? De so­ci­al­de­mo­kra­tiska mi­nis­trarna Ardalan Shekarabi och Ylva Johansson vill ut­reda frå­gan. Det är bra att de vågar säga nå­got, men för­bud leder tankarna åt fel håll. Det leder till un­der­skattning av det so­ci­ala pro­blemet med rör­lig­het mel­lan länder.

Läs hela krönikan här

Krönika Skånska Dagbladet: Brexit be­rodde på orättvisorna

United (förenade) Kingdom finns inte mer. Det blev ett Brexit och det är nu mer rätt att tala om det de­lade (Divided Kingdom).
I Eng­land norr om London, i La­bours starkaste fäs­ten, var val­del­ta­gan­det re­kord­stort och ut­trä­de ur EU fick en stor ma­jo­ri­tet av rösterna.

London och syd­ost om London röstade i vissa om­rå­den 70-75 pro­cent för att stanna i EU. Skottar vill ab­so­lut inte lämna EU. Stor­bri­tan­ni­en klövs geo­gra­fiskt.
En­ligt en un­der­sökning ville 74 pro­cent av väl­ja­re un­der 29 år att Stor­bri­tan­ni­en skulle vara kvar i EU. Unga britter röstade för att stanna men det var få unga som röstade. Britterna de­lade upp sig ef­ter geo­gra­fi, ål­der och in­komst.

Läs hela krönikan här

 

KOMMEK i Malmö 17 augusti: När slår arbetsmarknaden i taket?

”Hög sysselsättning och många arbetade timmar är viktigt för kommunsektorn av minst två skäl. Skatteunderlaget blir större och det blir lättare att rekrytera personal. Men det finns en gräns för hur hög sysselsättningen kan bli utan att ekonomin blir överhettad. Hur kan den gränsen påverkas? Hur långt kan man komma när det gäller att få upp arbetskraftsdeltagandet och få ned arbetslösheten? Vilka politiska åtgärder kan underlätta? Går det att påverka
med efterfrågestimulerande politik eller är det bara strukturella utbudsreformer som fungerar? Vilken roll spelar lönebildningen? Hur påverkas välfärdstjänsternas finansiering? ”

Medverkande:

Ann-Sofie Kolm, professor, Stockholms universitet
Dan Andersson, fristående utredare och författare, tidigare chefekonom LO

Moderator:

Håkan Hellstrand, SKL

Läs om seminariet här